Jag ger dig en lista över gåtor i Nahuatl, ett inhemskt språk med tusentals år som fortfarande talas och studeras i skolor i Latinamerika. För närvarande talar mer än en miljon och en halv människor det i Mexiko.
Nahuatl är det modersmål som fanns i Amerika före koloniseringen av spanska. När koloniseringen spred sig förlorades detta språk och ersattes av kastilianskt.
Ändå är det ett av de mest talade modersmålen i Mexiko med mer än en och en halv miljon talare. Man tror att i världen talar cirka 7 miljoner människor detta prekolumbianska språk.
Gåtor på Nahuatls inhemska språk
Mo apachtsontsajka mitskixtiliya uan axke tikita?
Översättning: vad är det, vad är det? Han tar av dig hatten och du ser den inte.
Svar: luft.
Tlake, tlake, tsikuini uan tsikuini Jag älskar fortfarande tikajasi
Översättning: vad är det, vad är det, det hoppar och du når det inte?
Svar: kaninen.
Nochita kwak kiawi Notlakeenpatla
Översättning: En gammal man mycket levande, varje gång det regnar byter han klänning.
Svar: kullen.
Maaske mas titlaakatl ja men mitschooktis
Översättning: oavsett hur manlig du är, det kommer att få dig att gråta.
Svar: lök.
Wi'ij tu jalk'esa'al, na'aj tu jáala'al
Översättning: hungrig de tar henne. Fullt de tar det laddning.
Översättning: vad är det som går genom en dal och har tarmarna att dra??
Svar: nålen sy.
Se tosaasanil, se tosaasaanil Se ichpokatsin iitlakeen melaak pistik tomatl
Översättning: vad har du inte gissat vem som är flickan, med huipil så tätt?
Svar: tomat.
Uñijximeajts ajtsaj ximbas salñuwindxey makiejp op saltsankan makiejp ñity.
Översättning: blad förpackat och bundet med palm är min förklädnad. I min masskropp hittar du mitt hjärta av kött.
Svar: tamalen.
Zazan tleino, cuatzocoltzin mictlan ommati. Aca quittaz tozazaniltzin, tla ca nenca apilolli, ic atlacuihua
Översättning: cantarillo de palo som känner till de dödas region.
Svar: vattenkannan.
Varken cayúnini ma'cutiip i eller cazi'ni ma 'cayuuna' eller guiqu iiñenila ma'qué zuuyani
Översättning: gissa, gissa. Den som gör det sjunger. Den som köper den, köper den gråtande. Den som använder det ser inte längre det.
Svar: kistan.
Zan zan tleine cimalli itic tentica
Översättning: liten men näbb, full av sköldar.
Svar: chili.
Za zan tleino Iztactetzintli quetzalli conmantica
Översättning: Gissa, gissa Vad är som en vit sten, som quetzalfjädrar groddar ur den??
Svar: lök
Amalüw xik munxuey xik samal küty akiejp as najchow ximbas wüx satüng amb xa onds
Översättning: gissa vad! Min kropp är gjord av vass och på magen bär jag en mecapal. Med tamemer kommer jag och går från havet. Fylld med fisk och majs till frukost, lunch och till och med middag.
Översättning: så att människor kan ge maten. I en liten måste jag dansa efter att ha kastat mig och dykt i havet.
Svar: gjutnätet.
Tu laabe, tulaabe, rayan nibe nápabe dxitá xquibe
Översättning: Vem är och vem är vem på hans hals bär äggen bakåt och framåt?
Svar: palmträdet.
Zazan tleino aco cuitlaiaoalli mouiuixoa.
Översättning: rund överst och tråkigt förutom, jag skakar på mig och skriker så att du kan dansa.
Svar: Maraca.
Natyek umbas ñikands umeajts nanbyur ulük nangan mi kej.
Översättning: en fest du kommer att ge dig själv ... Grön på utsidan ser du mig och svarta tänder på insidan hittar du. Från mitt röda hjärta söta blod du kommer att äta, kommer du gissa?
Svar: vattenmelon.
Xilaani, biétini lu dani, nápani chonna ne ti xiiñini
Översättning: hur ser du det? Ner för backen. Och jag har tre fötter. Och en son som maler, hur kan du inte se!
Svar: murbruk.
Wa na'atun na'ateche 'na'at le ba'ala': Jump'éel ts'ool wukp'éel u jool
Översättning. gissa, gåta: sju hål, en enda pumpa.
Svar: huvudet.
Na'at le baola paalen: Ken xi iken si yaan jun tul joy kep K'eenken tu beelili
Översättning: antar du inte barn: Om du ska hugga ved kommer en mycket lat gris att leta efter dig på vägen.
Svar: bikakan.
Lo: mah we: yak, ika ontlami ompakah eller: me yeyekako: ntli
Översättning: På en lång kulle där, där den slutar, finns två grottor från vilka luft kommer ut.
Svar: näsan.
Se: tosa: sa: ne: l, se: tosa: sa: ne: l ma: s san ka: non niwa: le: wa, wan xpapalo tli: n níkpia
Översättning: kom dit jag kommer ifrån, ta av mig byxorna och slicka det jag har.
Svar: handtaget.
Mimixtlamotsi, mimixtlamotsi, itik se tekorral nitotitok se kichkonetl
Översättning: bakom ett stenstaket finns en pojke som dansar.
FARFÁN, José Antonio Flores.Nahua gåtor i dag och för alltid: se tosaasaanil, se tosaasaanil. Ciesas, 1995.
FARFÁN, José Antonio Flores.Tsintsiinkiriantsintsoonkwaakwa, Nahuas Tongue Twisters / Tsintsiinkiriantsintsoonkwaakwa, Nahuas Tongue Twisters. Editions Era, 2007.
DE LA PEÑA, María Teresa Miaja. Från "divinare" till "mirabillia": gåtan i den mexikanska folktraditionen. PåProceedings of the XIV Congress of the International Association of Hispanists: New York, 16-21 juli, 2001. Juan de la Cuesta, 2004. s. 381-388.
FARFÁN, José Antonio Flores. EFFEKTER AV DET NÁHUATL-SPANSKA KONTAKTET I REGIONEN BALSAS, GUERRERO. RÖRELSE, UNDERHÅLL OCH SPRÅKMOTSTÅND.Nahuatl kulturstudier, 2003, s. 331.
DAKIN, Karen. Studier om Nahuatl.Framsteg och balans mellan Yutoaztecas språk, INAH, México, DF, 2001.
Ingen har kommenterat den här artikeln än.