De prehispanic teater, Som ett kulturellt uttryck bestod det av aktiviteter som representerade berättelser, danser, fars och komedier som utvecklades före erövrarnas ankomst till Amerika. Alla avrättades på fasta datum som en del av en hel förfäderskultur som överförs oralt från generation till generation..
Genom pre-spansktalande teater uttryckte den amerikanska ursprungsbefolkningen sina riter och övertygelser. Denna konstnärliga manifestation hade större kraft bland indianerna som ockuperade hela området i höglandet i nuvarande Mexiko. De mest kompletta och bevarade uppgifterna om denna typ av kulturaktivitet kom från detta område..
På grund av sin starka religiösa karaktär attackerades den pre-spansktalande teatern omedelbart av den spanska expeditionen. Världsbilden som denna aktivitet förökade sig, gudarna till vilken den invigdes och dess karaktärs egenskaper strider mot erövrarens europeiska kultur..
Som ett sätt att säkerställa dominans utkämpades följaktligen alla dessa symboler och ritualer tills de praktiskt taget släcktes..
Missionärsbröderna införde istället komedier med religiöst innehåll som försökte skapa kristna värderingar bland indianerna..
När det gäller den antika mexikanska pre-latinamerikanska teatern var dess betydelse möjlig tack vare brödernas arbete Andrés de Olmos och Bernardino de Sahagún.
Dessa var dedikerade till att sammanställa indianernas muntliga minne och transkribera det i latinsk skrift. Under processen förlorade mycket av originaliteten på grund av dess olägenheter för den europeiska kulturen..
Artikelindex
Liksom antikens stora kulturer hade den pre-latinamerikanska teatern sitt ursprung i dess religiösa festivaler och minnesmärken. I sina ritualer och processioner marscherade prästerna och sjöng heliga psalmer med representativ klädsel från sina gudar och förde sina gudomliga dikter till folket..
Med tiden kom dessa ceremonier ihåg med symboliska framställningar utförda på fasta datum. Dessutom ger några arkeologiska rester från Nahuatl-kulturen redogörelse för några psalmer och danser som utfördes under olika omständigheter..
Således fanns det psalmer och danser för att fira segrar, pilgrimsfärder och för att stanna längs vägen under en invandring..
Alla hade målet att tacka sina gudar. Dessa demonstrationer blev formella - med libretti och till och med med speciella kläder - när kulturen bosatte sig..
När spanjorerna anlände fanns det redan en grupp ceremonier där de uppträdde, sjöng och dansade. Dessa ceremonier övades i många dagar. På dagen för presentationen användes kostymer och masker som betecknade ceremonins teatraliska natur.
Nahuatl-kulturen hade en slags helig cykel som kallas evig teater. Denna heliga cykel hände oavbrutet under dess 18 månader på 20 dagar vardera. Där framställdes ceremonier för gudarna där prästerna och folket deltog.
Från och med sitt ursprung hade den pre-spansktalande teatern ett rent muntligt tillstånd och i syfte att bevara historiskt minne. I varje sändning infördes förändringar som hjälpte utvecklingen av genren.
Till exempel i Nahuatlvärlden tlamatini (den som vet något) var ansvarig för att bevaka itoloca (vad sägs om någon eller något) och lär ungdomarna sångerna tillägnad gudarna, vänskap, krig, kärlek och död. Rutten som används för undervisning var det muntliga ordet och icke-alfabetiska skrivsystem.
På samma sätt fanns det i alla pre-spansktalande kulturer människor som ansvarade för att upprätthålla sitt folks historiska minne och överföra det till nästa generation. Vid erövrarnas ankomst kallade sig de spanska missionärerna och advokaterna för kroniker..
Så de började samla och transkribera detta amerikanska minne. Under processen avlägsnades eller modifierades mycket av det som sändes av religiösa eller politiska skäl..
Det var slutet på oralitet i registreringen och överföringen av den pre-spansktalande kulturen. Alla bevarade verk genomgick en läskunnighetsprocess.
I pre-spanskteater var skådespelarna i allmänhet de personer som var involverade i de handlingar som de ville representera. Det fanns två typer av skådespelare, prästerna och folket i allmänhet..
Dessa förklädde sig, sjöng psalmer och kommunicerade med sina gudar inom en mytisk symbolik som omgav deras kultur.
Vissa aktörer i staden var tvungna att tolka sin egen historia som representerade en gudars figur. Denna unika representation kulminerade i deras offer som en hyllning till guden som de erbjöds..
Mycket ofta valdes jungfrur eller unga representanter för en viss gudinna eller gud till rollen..
Teman för pre-spanskteater var alltid relaterade till religiösa festivaler och minnesmärken. Till exempel, i den pre-spansktalande Nahuatl-kulturen, var festivaler relaterade till deras sådd och skördecykler, och teaterhandlingar arrangerades för att tacka gudarnas välsignelse..
Före denna iscensättning utfördes ofta rituella fastor och botar. Män klädda som grymma djur som örnar, ormar och olika fågelsorter införlivades i arbetet..
Slutet på arbetena var det offer som kunde vara av fåglar eller människor. Ibland representerade mänskliga offer deras avskildhet från världen och deras villiga offer.
Ibland var teman komiska. Således på Quetzalcóatls (mexikanska pre-spansktalande gudom) tillbedjan festivaler kom skådespelarna ut låtsas vara döva, drabbade av förkylningar, invalid, blinda och utan armar..
Alla i hans representation vädjade till sina gudar för hans läkning. Dessa funktionshinder orsakade skratt för publiken.
Pre-spansktalande teaterforskare anser att det är en Maya-pjäs från 1200-talet som representerar en krigsfånges rituella offer..
För inhemska kulturer var det territoriella rummet heligt och deras invasion av främlingar var straffbart med döden, enligt gudarnas befallning..
Så ett rituellt offer var ett av de tillfällen där det planerades en hel teaterceremoni. Hans libretto innehöll ett slags handlingar och rättfärdiganden som strider mot européernas moral och tankar. Dessa kan inkludera rituell kannibalism.
Men versionen av denna aktivitet censurerades och klipptes av den person som ansvarar för transkriberingen av de muntliga kontona. Ursprungligen utfördes denna transkriptionsprocess av Brasseur de Bourbourg (fransk skrift, 1814-1874).
Denna version förbereddes direkt för konsumtion av europeiska läsare. Som en konsekvens finns det många saknade delar av vad denna kultur var. Det är dock ett av få prover som kan bevaras..
De Manlig mus Det är ett Nahuatl-verk från 1500-talet ungefär. I det dansar alla deltagare och personifierade djur deltar.
I pre-spansktalande kultur finns det en tro på ett tillstånd som kallas nahualism (mänsklig förmåga att förändra andligt och kroppsligt till en djurform) som är en shamanisk praxis..
På samma sätt deltog skådespelare i denna pjäs som efterliknade blinda, lama, döva och lemlästa, som under dansens gång gjorde narr av vissa karaktärer. En av de mest spottade spottarna var den sexuella tvetydighet som de koloniala myndigheterna riktades mot..
Ingen har kommenterat den här artikeln än.